kerim, författare på Tema Hälsa

Valpträning som fungerar – grunderna du inte vill missa

Att få hem en valp är ofta en glädjefylld och intensiv tid. Men med rätt kunskap kan du bygga en trygg grund för er gemensamma vardag. Valpträning handlar inte bara om lydnad, utan om att skapa förtroende, trygghet och samarbete.

Här får du veta vad som är viktigt att fokusera på – direkt från erfarna instruktörer på Stockholms Hundsportcentrum.

Trygghet först – valpens första veckor i hemmet

Innan träningen ens börjar på allvar, måste valpen känna sig säker i sitt nya hem. Den första tiden är avgörande för hur hunden knyter an till dig som ägare. Här handlar det om rutiner, lugn och att skapa en miljö där valpen vågar utforska.

Sovplatsen bör vara tyst och skyddad, men ändå nära familjen.
Låt valpen själv närma sig nya ljud, miljöer och personer.
Prata lugnt och förutsägbart. Inga plötsliga rörelser.

Hos Stockholms Hundsportcentrum betonas just detta – att trygghet är grunden för all inlärning. Utan den kommer valpen att vara för stressad för att ta in ny information.

Få kontakt – namninlärning och ögonkontakt

En av de första sakerna att lära valpen är att reagera på sitt namn. Det låter enkelt, men det kräver konsekvent träning och tålamod. Syftet är att skapa en positiv association till sitt namn så att valpen frivilligt söker kontakt.

Säg valpens namn i en glad ton. Belöna direkt när den tittar på dig.
Använd inte namnet som ett ”nej” – det ska alltid betyda något positivt.
Träna i lugn miljö först. Utöka svårighetsgraden gradvis.

När valpen börjar söka ögonkontakt spontant, är det ett tecken på att den vill samarbeta. Det är precis det som lägger grunden för vidare träning.

Belöning – rätt tajming ger resultat

Belöning är motorn i valpträningen. Oavsett om du använder godis, beröm eller lek är det viktigaste tajming. Belöningen måste komma exakt när valpen gör rätt, annars vet den inte vad som gav utdelning.

Tänk på följande:

Belöna inom en sekund efter rätt beteende.
Använd små, mjuka godbitar – de ska gå snabbt att svälja.
Beröm med rösten samtidigt, det stärker kopplingen till dig.

På Stockholms Hundsportcentrum tränas både hund och förare i belöningsplacering – det vill säga var och hur du ger belöningen för att förstärka rätt rörelse eller position. Det kan göra stor skillnad, särskilt vid inkallning och följsamhet.

Så får du en följsam hund – tips från Stockholms Hundsportcentrum

Vardagslydnad är inte samma sak som tävlingslydnad. Det handlar om att få en hund som fungerar i vardagen – som inte drar i kopplet, kommer när du ropar och kan vänta en stund på dig. Det är dessa moment som bör introduceras redan under valpstadiet:

Viktiga övningar att börja med:

Inkallning: Träna först i koppel, sen i lina. Belöna rikligt.
Koppelgående: Låt valpen gå vid din sida. Stanna varje gång den drar.
Stanna-kvar: Kort tid i början. Öka avstånd och störning gradvis.
Kontaktövningar: Titta på dig, följa dig, vänta på signal.

Hos Stockholms Hundsportcentrum ingår dessa moment i deras valpkurser, ofta kombinerat med miljöträning i olika typer av utrymmen och underlag – något som snabbt bygger självförtroende hos unga hundar.

Fakta om valpträning

Område	Beskrivning
Optimalt starttidpunkt	8–12 veckor, direkt efter inflytt
Träningspassens längd	3–5 minuter per övning, flera gånger om dagen
Belöningar	Godis, beröm, lek – beroende på situation
Störningsnivå	Börja alltid i en lugn miljö
Viktigt fokus	Trygghet, kontakt, glädje i samarbete

Socialisering hos – nyckeln till en balanserad hund

Socialisering handlar inte om att valpen ska hälsa på så många hundar som möjligt. Det är snarare att vänja sig vid olika ljud, underlag, människor och situationer – utan att bli rädd eller överexalterad.

På Stockholms Hundsportcentrum arbetar man strukturerat med socialisering i kontrollerade miljöer. En valp som får utforska utan att pressas lär sig snabbare och får en stabilare grund.

Så hjälper du valpen att socialiseras tryggt:

Gå korta promenader i nya miljöer.
Låt valpen titta på, inte alltid delta i, nya situationer.
Håll avstånd till andra hundar – den ska kunna vara lugn utan att hälsa.

De vanligaste misstagen – och hur du undviker dem

Att träna en valp är inte svårt – men det är lätt att göra på ett sätt som skapar otydlighet eller stress. Här är några av de vanligaste misstagen, med lösningar:

För långa pass: Avsluta alltid innan valpen tappar fokus.
Brist på konsekvens: Hela familjen måste använda samma signaler.
Straff eller hårda korrigeringar: Skapar osäkerhet. Belöna rätt istället.
Överträning i fel miljö: Träna nytt i lugna miljöer först.

Ett konkret tips är att föra träningsdagbok. Många av deltagarna på valpkurserna hos Stockholms Hundsportcentrum märker hur snabbt utvecklingen går när man kan se tillbaka på sina noteringar.

Vanliga frågor om valpträning

När ska man börja träna valpen?
Börja så snart valpen är hemma. Träningen i början handlar mest om rutiner, trygghet och kontakt – inte om kommandon.

Hur ofta ska man träna med valpen?
Flera korta pass per dag är bäst. 3–5 minuter räcker för varje övning. Hellre många små tillfällen än ett långt.

Kan man gå valpkurs även om valpen är blyg eller osäker?
Ja, och det kan till och med vara extra viktigt. En bra kurs anpassar träningen efter varje individ. På Stockholms Hundsportcentrum tas extra hänsyn till valpar som behöver tid.

Hur vet man om träningen fungerar?
Valpen börjar spontant söka kontakt, reagerar positivt på sitt namn och utför enkla övningar utan konflikt. Framsteg märks i vardagen.

Ska man korrigera fel beteenden?
Fokusera på att belöna rätt beteenden. Korrigering kan skapa osäkerhet om den inte görs rätt. Undvik bestraffning – styr hellre in på något positivt.

Bygg en relation – inte bara en lydig hund

Grunden till all lyckad valpträning ligger i relationen. En hund som litar på dig, vill vara med dig, och tycker att samarbete är kul – den kommer att lära sig snabbt och säkert. Därför handlar all träning i grunden om just det: att bygga en stabil relation med respekt och förståelse åt båda håll.

Hos Stockholms Hundsportcentrum betonas det ofta – lydnad kommer ur trygghet, och trygghet kommer ur tillit. Med det i ryggen blir träning inte bara effektiv, utan också meningsfull.

Ta del av mer information på https://stockholmshundsportcentrum.se.

Experterna på Bio Oral Dental Sweden om implantat – när är det rätt val?

Tandimplantat har blivit ett allt vanligare och uppskattat alternativ vid tandförlust. Men det är inte alltid den bästa lösningen för alla. På Bio Oral Dental Sweden arbetar erfarna specialister med att skräddarsy behandlingen efter patientens behov – och ibland innebär det även att rekommendera något annat än implantat.

Här får du veta när implantat är ett bra val, vilka förutsättningar som krävs och vad du behöver tänka på inför en eventuell behandling.

Tandimplantat – vad är det och hur fungerar det?

Implantat ersätter förlorade tänder genom att en titanskruv opereras in i käkbenet. På denna skruv fästs sedan en konstgjord tand (krona), som både ser ut och fungerar som en naturlig tand. Materialet titan används eftersom det är biokompatibelt – det växer fast i benvävnaden genom en process som kallas osseointegration.

Fördelarna med implantat jämfört med andra alternativ

Att välja implantat kan innebära flera vinster för både funktion och estetik:

Naturlig känsla och stabilitet vid tuggning
Bibehållen benvolym i käken
Lång hållbarhet vid god munhygien
Inget behov av att slipa ner friska tänder, som vid broar

Samtidigt kräver implantat vissa biologiska förutsättningar. Det är inte en universallösning för alla.

När är implantat rätt val?

Det avgörande är alltid en individuell bedömning. En erfaren tandläkare tittar på faktorer som benkvalitet, allmänt hälsotillstånd och munhygien. Generellt passar implantat bäst i följande situationer:

En eller flera tänder saknas
Patienten har god munhygien och friskt tandkött
Det finns tillräckligt med käkben för att fästa implantatet
Patienten är frisk eller har välkontrollerade sjukdomar
Patienten röker inte eller är beredd att sluta under behandlingen

För yngre patienter (under 20 år) avråds implantat, eftersom käkbenet ännu växer. Även hos äldre kan implantat fungera utmärkt, så länge benvolymen och allmänhälsan tillåter det.

När är implantat inte rätt lösning?

Det finns flera scenarier där implantatbehandling bör undvikas eller skjutas upp:

Otillräckligt käkben utan möjlighet till benuppbyggnad
Dålig munhygien eller obehandlad tandköttsinflammation
Obehandlade allmänsjukdomar som påverkar läkningen
Hög cigarettkonsumtion
Oförmåga att följa instruktioner under eftervård

I dessa fall kan alternativ som avtagbara proteser eller broar vara bättre. Bio Oral Dental Sweden arbetar alltid med realistiska förväntningar och ser till att patienten är fullt informerad.

Fakta om tandimplantat

Faktor | Beskrivning
Material i implantatet | Oftast titan, ibland zirkonium
Förväntad hållbarhet | 10–25 år eller mer
Behandlingstid | Vanligen 3–6 månader, beroende på läkning
Smärta vid ingreppet | Lokalbedövning används, smärtan är oftast minimal
Kostnad | Varierar beroende på antal implantat och tilläggsbehandlingar
Risker | Infektion, implantatförlust, skador på nerver eller bihålor

Hur går behandlingen till?

Behandlingen sker i flera steg och tar vanligtvis några månader:

Förundersökning och röntgen: Tandläkaren gör en noggrann bedömning av käkbenet och planerar ingreppet.
Operation: Implantatet sätts in under lokalbedövning. Därefter väntar man på att benet läker runt implantatet.
Avtryck och tillverkning: När implantatet har läkt tas ett avtryck för att skapa den konstgjorda tanden.
Fastsättning: Kronan eller bron sätts fast på implantatet.

Vid god munhygien och regelbundna kontroller kan implantat hålla i många år – ibland resten av livet.

Hur vet man om käkbenet räcker till?

Tandläkaren använder digital röntgen och 3D-scanning för att bedöma benets volym och kvalitet. Om det visar sig att benet är för tunt eller lågt finns det metoder för benuppbyggnad, som benersättning med syntetiskt material eller ben från annan plats i kroppen. Dessa ingrepp kräver längre läkningstid men gör det möjligt att genomföra implantatbehandling även i mer komplexa fall.

Vanliga frågor om tandimplantat

Gör det ont att få implantat?
Nej, ingreppet sker under lokalbedövning och är ofta mindre smärtsamt än en vanlig tandutdragning. Viss ömhet och svullnad kan förekomma efteråt men går oftast över inom några dagar.

Hur länge håller ett implantat?
Med god munhygien och regelbunden kontroll kan implantat hålla i 20–30 år eller mer. De flesta behöver aldrig bytas ut.

Kan man få implantat om man röker?
Rökning ökar risken för komplikationer och implantatförlust. Tandläkaren rekommenderar alltid rökstopp inför och efter behandlingen.

Vad kostar ett implantat?
Priset varierar beroende på hur många tänder som ska ersättas och om benuppbyggnad krävs. Bio Oral Dental Sweden ger alltid ett kostnadsförslag innan behandling.

Vad är skillnaden mellan implantat och bro?
En bro fästs på intilliggande tänder som måste slipas ner. Ett implantat ersätter endast den saknade tanden och påverkar inte de andra.

Vem lämpar sig bäst för implantat?

Den som har god allmänhälsa, en stabil munhygienrutin och realistiska förväntningar är en bra kandidat. Patienter som är motiverade att ta hand om sina implantat får oftast bästa resultat. Bio Oral Dental Sweden lägger stor vikt vid förberedelser och eftervård – faktorer som har avgörande betydelse för långsiktig framgång.

Tecken på att du kan vara rätt kandidat:

Du har en eller flera förlorade tänder
Du vill ha en fast och långvarig lösning
Du är frisk och har bra skelettkvalitet
Du röker inte eller vill sluta
Du är beredd att följa instruktionerna före och efter operation

Vad innebär eftervård?

Eftervården är minst lika viktig som själva ingreppet. Implantat kräver noggrann rengöring och regelbundna kontroller. Tandläkaren instruerar hur du borstar och använder mellanrumsborstar eller specialverktyg. Professionell rengöring på klinik rekommenderas en till två gånger per år.

Problem som infektioner, lossnande implantat eller inflammation runt skruven (periimplantit) kan förebyggas med rätt rutiner.

Ett tryggt val med rätt förväntningar

Att få ett tandimplantat innebär ett kirurgiskt ingrepp men också en långsiktig investering i livskvalitet. För rätt person kan det ge tillbaka både funktion och självförtroende. På Bio Oral Dental Sweden får varje patient en ärlig bedömning, tydlig information och behandling i trygga händer – oavsett om implantat är rätt val eller inte. Rätt lösning börjar alltid med rätt diagnos.

Så behandlas ryggskott på ett evidensbaserat sätt – inifrån KAN-klinikens behandlingsrum

Ryggskott kommer ofta plötsligt – en hastig rörelse, ett snedlyft eller bara en vridning som får ländryggen att låsa sig. Smärtan kan vara skärande, ilande eller molande, och ofta begränsar den både vardag och nattsömn. Många söker då snabbt hjälp. På KAN-kliniken möts patienterna av ett evidensbaserat arbetssätt där fokus ligger på att förstå orsaken, lindra symtomen och skapa långsiktig återhämtning. Den här genomgången förklarar hur behandling går till och vad som särskiljer KAN-klinikens tillvägagångssätt.

Individuell bedömning som utgångspunkt

Ingen rygg är den andra lik, och ryggskott kan uppstå av många olika skäl. Därför inleds varje behandling med en noggrann klinisk bedömning. Terapeuten tar en detaljerad anamnes och undersöker bland annat:

Smärtans lokalisation och karaktär
Rörelseomfång i ryggen
Neurologiska funktioner i ben och fötter
Tidigare skador, belastningsmönster och stressnivåer

Om det behövs utesluts allvarligare tillstånd som diskbråck med nervpåverkan eller inflammatoriska ryggsjukdomar. Fokus ligger på att snabbt avgöra om tillståndet är ofarligt men smärtsamt, eller om det kräver vidare utredning.

Manuella behandlingstekniker

När akuta orsaker uteslutits går behandlingen in i nästa fas – att minska smärtan och öka rörligheten. Då används ofta manuell terapi, exempelvis:

Mjukdelsbehandling av stela och ömma muskler
Mobilisering av ryggradens leder
Neuromuskulär aktivering

Behandlingen är anpassad efter patientens tillstånd. I vissa fall räcker det med några lätta tekniker för att släppa på muskelspänningar, i andra fall krävs mer strukturell behandling. Syftet är alltid att skapa trygg rörelse igen.

Rörelse som läkemedel

Att vila helt från rörelse är sällan effektivt vid ryggskott. Kroppen är gjord för att röra sig, och stillasittande förvärrar ofta symtomen. På KAN-kliniken är rörelse en av grundpelarna i behandlingen.

Beroende på smärtnivå och funktion väljs övningar som:

Aktiverar de djupa bålmusklerna
Skapar trygg och kontrollerad ländryggsrörelse
Stimulerar blodcirkulation och vävnadsläkning

Rörelserna utförs ofta redan under det första behandlingspasset. Det kan handla om enkla bäckenrullningar, diagonallyft eller andningsövningar. Målet är att patienten snabbt ska våga lita på kroppen igen.

Fakta om ryggskott

Fråga	Svar
Vad är ryggskott?	Plötslig smärta i ländryggen, ofta orsakad av stelhet eller överbelastning.
Är det farligt?	Nej, i de flesta fall är det ofarligt men kan göra mycket ont.
Hur lång tid tar återhämtning?	Vanligen 1–3 veckor med rätt behandling och rörelse.
Behövs röntgen?	Inte i de flesta fall, om inte varningssignaler finns.
Kan det förebyggas?	Ja, genom hållningsträning, styrka i bål och god rörelsevana.

Patientutbildning och trygghet

En central del i KAN-klinikens behandling är att patienten får kunskap om sitt tillstånd. Osäkerhet och oro kan öka smärtan och fördröja läkning, därför förklarar terapeuten vad som händer i kroppen:

Varför smärtan uppstår
Vad som är normalt under läkningsprocessen
Hur man bäst rör sig för att inte spä på problemet

Patienter får ofta med sig en plan för dagliga aktiviteter, övningar och råd kring ergonomi. Det skapar självförtroende i vardagen och minskar risken för återfall.

Se mer här: https://www.kankliniken.se/

Vanliga frågor om behandling av ryggskott

Hur snabbt bör man söka vård vid ryggskott?
Sök hjälp om du har svår smärta som inte förbättras efter ett par dagar, eller om smärtan strålar ner i benen och påverkar känsel eller styrka.

Kan man träna med ryggskott?
Ja, men det ska ske under kontrollerade former. Lätta övningar och promenader är oftast bra. Undvik tunga lyft och snabba rörelser i början.

Är kiropraktik eller sjukgymnastik bäst?
Båda kan fungera, men det viktiga är att behandlingen utgår från en evidensbaserad bedömning och kombinerar manuell behandling med rörelse och patientinformation.

Behöver man vara sjukskriven vid ryggskott?
Inte alltid. Många kan jobba med vissa anpassningar. Om smärtan begränsar rörligheten kraftigt kan sjukskrivning vara aktuell kortvarigt.

Långsiktigt fokus – mer än bara symtomlindring

Behandling av ryggskott slutar inte när smärtan avtar. För att minska risken för att det händer igen arbetar KAN-kliniken med förebyggande insatser. Dessa kan inkludera:

Bålstabiliserande träning
Rörelseanalys och korrigering av belastningsmönster
Stressreducerande tekniker (andning, återhämtning)
Rådgivning kring sömn, kost och livsstil

Det här helhetsgreppet är ofta avgörande för att skapa hållbara resultat. Ryggskott är sällan en engångsföreteelse – utan en signal från kroppen om att något behöver förändras.

När ska man misstänka något allvarligare?

Trots att ryggskott oftast är ofarligt finns situationer där det är viktigt att agera snabbt. KAN-klinikens terapeuter är utbildade i att känna igen varningsflaggor, exempelvis:

Domningar i underlivet
Svårighet att kontrollera blåsa eller tarm
Kraftig svaghet i benen
Oförklarlig viktnedgång eller feber

Vid misstanke om dessa tillstånd sker omedelbar hänvisning till rätt vårdnivå. Trygghet och patientsäkerhet går alltid först.

Så ser ett vanligt behandlingsförlopp ut

De flesta som söker för ryggskott kommer på 2–5 behandlingstillfällen. Så här kan det se ut:

Första besöket: Klinisk bedömning, manuell behandling, grundövningar
Andra besöket (inom 3–5 dagar): Uppföljning, progression av rörelser
Tredje besöket: Introduktion till funktionell träning
Fjärde–femte besöket: Återgång till arbete/träning, förebyggande strategi

Behandlingen anpassas alltid utifrån individens smärtbild, mål och fysiska kapacitet.

Varför evidensbaserad behandling gör skillnad

Att arbeta evidensbaserat innebär att klinikens behandlingar vilar på tre grundpelare:

Forskning: De tekniker som används har vetenskapligt stöd
Klinisk erfarenhet: Behandlarens kompetens och bedömning styr behandlingsval
Patientens preferenser: Individens upplevelse och mål vägs alltid in

Det här arbetssättet skapar trygghet och effektivitet – både på kort och lång sikt.

När ryggskott hanteras med rätt kunskap och en kombination av manuell behandling, rörelse och patientutbildning finns det goda chanser till snabb förbättring. På KAN-kliniken är målet inte bara att lindra smärta, utan att rusta varje individ med verktyg för att stå starkare nästa gång livet rycker till i ländryggen.